Hörde samma manus 100 gånger
Jag måste berätta om ett jobb jag hade för länge sedan. Då jobbade jag på ett företag som säljare och satt i stora fina lokaler. Vi höll föredrag om hur folk skulle omplacera sin tjänstepension, sina besparingar och aktier till de strukturerade produkter som vi sålde. I ett annat rum satt så kallade besöksbokare. De stackarna såg till vi fick in våra kunder. De skulle ta den första kontakten med intet ont anande pensionärer och få dem köpa det vi sa.
Hundra gånger om dagen
Besöksbokarna satt i ett och samma rum. Vid skrivbord efter skrivbord och pratade i telefonen hela dagarna. Alla hade fått samma manus att hålla sig till och läste upp det, kanske hundra gånger om dagen. Hundra gånger om dagen, om och om igen. Det förväntades att de skulle få in minst fem besök om dagen. I så fall kunde de få en lön på tjugotusen per månad, innan skatt. Om inte, då fick de ingen lön alls. Det satte en enorm press på varje besöksbokare. Om de sa samma saker hundra gånger om dagen, blev femhundra gånger i veckan, som blev tvåtusen gånger i månaden och tjugofyratusen gånger per år, ja du fattar kanske vart jag vill komma. Vilket tjat, milt uttryckt. Varje dag. De hade inga bordsskärmar eller väggskärmar, så alla hörde allt vad alla sa. Så satt de, ända tills någon tröttnade och av rena rama öronskavet. De borde helt enkelt ha fått ordentliga ljuddämpande bordsskärmar. Som den här:
Finns på Morekontor på nätet
Sådana finns på morekontor.se. Är ovärderliga och hjälper stackars besöksbokare att få jobba ostört så de få sina tjugotusen i lön.